Monthly Archives: april 2016

Värsta kaoset~

Standard

Jag har som sagt gått och totalt kärat ner mig i ett K L ä d e s m ä R K e!! Inte vilket märke som helst, utan Mini Rodini! Idag var det ett särskilt släpp, nämligen pandor! Jag ville så görna köpa pandaonesien i 56/62 i mint och en i rosa i strl 86/92.. Men allt var såklart slut när jag väl kom in på hemsidan. Det är såklart inte hela världen egentligen, jag överlever, men det är trisst när man verkligen hittat något man älskar och vill klä barnen i, och så får man inte tag i det. Nu är det som det är.. 

Idag har alla barn varit hemma! Max hostar och Sara snorar och skällhostar, Noel stukade foten igår i skolan så han har fått vila foten idag. Jag lovar att det varit fullt ös här hemma. På det ska hemmet skötas, hunden rastas och barn (minsta) vara torra och mätta, hela och någorlunda rena. Just nu är det väldigt mycket! Längtar så sjukt mycket efter att kunna börja med concertan igen. Hela jag och mitt huvud behöver den. Så fort Baby5 är född så ska jag påbörja medicineringen igen! 

Allt går så sjukt fort nu oxå. Snart är det sommarlov, maken har semester, jobb nån vecka, sen resan, sen ska bebis komma! 2016 springer iväg!!

Nä, nu blir det några blad i boken innan ögonen går i ❌, (läs nu KORS & inte kryss) och sen drömma om Mintpandor som hoppar förbi 🐼

Puss puss 

Jaaa~

Standard

Kan med stor glädje och lycka meddela att MAMMA HAR INTE CANCER!! Tack gode Gud förfettknölar!! Men fy fan för oron de bringar! 

Det var med tunga steg mamma & jag gick till BröstCentrum på Drottninggatan. Men med betydligt lättare steg gick vi därifrån! 

Vi skrattade, grät, log och var väldigt lättade båda två. 

Och vilken otroligt snabb och bra servicekänsla personalen på BröstCentrum hade. Så trevliga, glada, och tillmötesgående! 

Känns så fantastiskt jäkla bra att veta att mamma kommer vara frisk i många år till, iaf efter dagens rapport, och det lever vi efter idag!!!

Puss

13 år~

Standard

I vecka 43 (👀), Kl 03.35, den 21 april, efter ca 15 timmars arbete kom en fantastisk belöning. Vi hade blivit föräldrar! Vi hade fått en liten flicka! 

Hon var helt blå när hon föddes, navelsträngen flera varv runt halsen, och problem med andning. Men ändå, en liten tjej på 49 cm och 3295 gram. 

Helt perfekt! 

Vi fick dock inte ha henne hos oss första dygnet, hon fick vara på ”sachsska” försra timmarna i livet.

Nu har det gått 13 år sen dagen vår dotter föddes. Vårt första barn!

Hon är lika perfekt fortfarande! En helt underbar tjej som utvecklas mer och mer för varje dag som går, hon är envis, har sjuk humor, nära till skratt, när hon blir sur utstrålar hela hennes kropp det, hon är inte långsökt, hon är hjälpsam, smart, känslig, otroligt stark & väldigt driven i det hon tar sig för, modig & tuff.

Vår älskade Sara, är nu tonåring, och vi är så glada över att hon är vår dotter!

OM det finns en Gud, snälla hör min bön~

Standard

Tycker du hon förtjänar detta? Hon har levt ett hårt liv, riktigt tufft emellanåt, men hon har kämpat sig tillbaka, flera gånger om, hon har gjort rätt för sig, betalat sina ”skulder” både till sin familj och sig själv och samhället! Hon jobbar och sliter arslet av sig för alla andra.. 

Hon har äntligen hittat sig själv, fått rätsida på många frågetecken, hon är värd allt gott hon kan få, och då kommer detta!! Det får inte vara något ont som kommer med det här!

Vad det än är för prövning du låter henne gå igenom, så låt den vara mild, så vi snabbt kan få det här överstökat. Inget får hända henne nu! Jag är så rädd atthon ska ge upp och inte orka gå igenom det här.. 

Snälla Gud, ta inte min mamma ifrån mig, hör min bön, jag och mina barn behöver henne länge till!

Full rulle~

Standard

Ja, dagarna rullar på väldigt fort nu. Känns som ett evigt och totalt kaos här hos oss just nu, men det är nog så det kan vara i vår situation! 

Noel har fyllt 9 år! Igår fyllde han! Känns sjukt konstigt att barnen blir äldre medans jag inte åldras någonting 😜

   
    
   
Han valde Hamburgarprinsen till middag, det är ju tradition hos oss att på sin födelsedag får man bestämma mat. 

Idag har jag träffat arbetsterapeuten ang boll/kedje/fiber täcke. Ska på utprovning förhoppningsvis redan nästa vecka! Sen får vi se om det kan vara något för mig. Jag är villig att prova allt minst 1 gång! 

I övrigt springer dagarna iväg samtidigt som de står helt jävla stilla

Ha de! 

Puss

Skönt att dagen är över~

Standard

Vad händer med mig? Ska det vara såhär?

Idag har varit hemsk!! Jag lixom kokar inombords. Stöter bort allt o alla.. 

Idag bröt jag ihop fullständigt. Jag grät.. Kunde inte sluta, så det övergick i fulgråt. Jag kände verkligen att allt är för mycket. Jag klarar inte av pressen eller stressen över någonting. R försökte trösta, men ändå tänkte han sticka till landet. Och då hade jag förklarat att jag är instabil och mår dåligt just nu. Jag klarar inte av allt själv.. Sen började väl vi småtjaffsa, och det var jag som drev igång det och ville få honom att framstå som dålig! Jag ville inte må dåligt själv, jag ville inte bli kramad, jag ville bara att han skulle dra.. Lämna mig med allt…

Det slutade med noll respons från honom, tackolov, och jag började städa.. Högt och ljudligt.. Lät extra mycket när jag tömde diskmaskin, suckade o skällde när jag bädda rent i sängen, smällde i luckan till tvättmaskin när jag startade den, klagade när jag städade hallen o rensa undan skor, dammsugarn fick lite stryk den oxå. Jag avreagerade mig genom att städa högt! Det var så jävla skönt.. 

Sen släppte det litegrann.. Vi pratade, han tog nog åt sig av att mycket kan bero på att jag själv får ta hand om hemmet. 

Vi åt, sen åkte han och Smasken till landet, och det var någonstans helt okej. Jag fick ut lite av det jag bär på o hoppas jag får må bättre imorgon. En till sån här dag vill jag inte ha….

Tack o godnatt..

Lite lättare att andas~

Standard

Jag har varit helt ärlig mot mig själv o min terapeut på kbt’n. Vi kom fram till att det just nu inte är rätt tid för mig med kbt. Utan att jag ska fortsätta efter att bebis är född & jag ätit in mig på concerta igen. Vi pratade oxå om hur jag mår, att jag mår extremt dåligt just nu, att sömnen är obefintlig osv. Hon sa att hon kunde kontakta min läkare och se om inte hon kunde pressa in mig på ett litet akutbesök för att diskutera ev höjning av sertralin och även kanske något tillägg till min propavan jag tar till natten. Så länge det inte är skadligt för bebin, så är jag nog villig att prova något mer för att få sova! 

Hon skulle även skicka en remiss till arbetsterapeuten ang utprovning av kjedjetäcke, och jag hann inte mer än komma hem förren just en ringde därifrån och redan på onsdag ska jag dit! Snacka om att hon är pålitlig min fina terapeut. Hon sa även att om jag mår sämre, eller känner att jag skulle vilja ha samtal så kunde hon erbjuda mig det.. 

Det känns otroligt skönt att jag vågade ta upp det här, för jag är gärna sån att jag ser sånt här som ett personligt misslyckande, och måste klara av allt jag tar för mig. Men jag är inte misslyckad! Jag är bara tillfälligt slut som människa!

Tack o hej!

Puss