Tag Archives: ångest

Hahaha~

Standard

Dessa sjuka raggningsmejl alltså.. Fått mail från vad som är en supersöt tjej i stringtrosor som ”bara vill ha lite skoj” och som inte haft pojkvän på flera år o heller inte är säker på om det är det hon vill ha, så nu ville hon träffa mig😂

Jag trodde jag skulle skratta på mig när jag läste och kolla på bilden.. Så himla oseriöst och löjligt!

Tycker synd om den stackarn som faktiskt går på dessa utskick och trycker sig vidare på länkar och Gud vet vad!

Idag var Ebbas första dag själv på dagis. Det hade gått sådär. Max hade fått henne att lämna grinden och gå och leka på gården. Sen när de skulle in vägrade dock Ebba. Sen oturligt nog så halkar hon inomhus precis innan lunchen och då vägrade hon sitta med vid bordet, satt istället under bordet och somnade nästan. Men hon somnade inte på vilan…

Alltså min underbara bestämda lilla tjej! Oj vad det kommer dröja innan hon kommer lita till fullo på personalen. Och vad jag inte längtar tills på måndag då R jobbar och jag ska lämna.. Kommer bli kaos en tid framöver, det sista jag behöver just nu.

Igår tex, gick jag fram o tillbaka mellan garage och vår ytterdörr 6 jäkla ggr innan jag tillslut gjorde rätt. Jag glömde först mina hemnycklar och mobilen i bilen. Kommer på att jag inte kommer in i garaget utan min nyckelknippa, slutade med att jag gick till garaget o ner till bilen för att upptäcka att jag glömt bilnycklarna i vagnen som stod hos svärmor, för Sigge fick stanna dör när jag lånade hennes garagenycklar…..

Aaaahh, orkar inte ens skriva alla turer det blev, men jag har helt tappat minnet. Jag har blivit en guldfisk i hjärnan. Misstänker att jag är så sönderstressad att ”väggen” är farligt nära.. Borde ta upp detta med psykiatrin, men vem orkar? Och hur ska jag komma ihåg? Jag vet ingenting längre.

I helgen blir det inget landet. Ungarna vill inte & jag har ingen större lust heller. Trodde ev vi skulle fiskat kräftor, men vi har tillräckligt till vår kräftskiva, och dom andra verkar inte intresserade av att ha en gemensam, så då skiter jag oxå i det.

Däremot hade vi egentligen behövt åka ut o begrava Tjejen, men åka ut för att gräva en grop och sen hem, det kostar för mycket bensin. Vet inte hur vi ska göra med henne nu.. Hon är fryst, så ingen fara så med katten.

Så i helgen blir det lugnt, vila från promenader osv. Nästa vecka dock så är det på’t igen.

Ha en god natt!

Det hoppas jag på!

3dje natten i rad nu som Sigge vaknar 2-4 ggr per natt o gråter. Min sömn suger just nu! Och har man någon hjälp? Nej för R sover på soffan och jag har ensamt ansvar om de 3 yngsta varje jä*%#a natt!

Så, so long suckers 🤘🏻😉

Annonser

Beslutet är taget~

Standard

Nu är det dags för vår katt att lämna betongdjungeln och gå vidare över de gröna fälten och flytta till katthimlen. Tjejen har tappat kontrollen över sina bakben. Misstänker att hon kanske fått en mindre hjärnblödning.

Kl 19 ikväll åker vi med henne. Det är väldigt jobbigt, jag hade väl ställt in mig på det här för nån/några veckor sen, men R har haft mycket svårare att acceptera. Men igår såg han själv att det går inte längre att hålla henne vid liv. Hon har inte ont, hon ”gråter” inte, men kan knappt gå, kan inte hoppa & hör inget längre.

18 år fick vi äran att ha henne i vårat liv. 18 år med en rolig, trogen, envis & mysig katt. Vi kommer alltid minnas henne. Hon lämnar ett tomrum efter sig, men kommer följa oss ändå i våra tankar & hjärtan.

Beslutet är fattat och nu är det det värsta kvar. Att följa henne till sista andetaget..

Det är skitjobbigt att vara själv hemma med Sigge och Tjejen. Jag vågar inte kolla till henne heller. Har bokat tvättstugan kl 14 för att få annat att tänka på. Just nu sover Siggis så jag ska väl ta och sysselsätta mig med något och hoppas att klockan blir 14 snabbt.

Ebba börjar på dagis idag. Tårarna brände i morse när jag vinkade av henne & Max. Känns otroligt konstigt att bara ha ett barn hemma. Känns olustigt..

Mycket har hänt på sista tiden, många saker som har påverkat mig negativt. Mitt beteende mot andra har varit under all kritik. Och så har jag tyvärr druckit när saker & känslor, outtalade ord, legat o pyrt under ytan och då har jag helt tappat mina begrepp när jag druckit. Jag har varit elak. Jag har gjort så många fel och det får jag bära med mig. Jag kan inte mer än att Be om ursäkt, säga Förlåt, och nu gå vidare. Jag har fått mig en tankeställare. Jag har insett vart det brister. Jag behöver hitta mig igen och jobba på mig. Att förlåta mig själv är det svåraste. Och det vettefan om jag kan. Kanske måste jag acceptera. Och gå vidare… Först och prio 1 är att min familj ska förstå hur mycket jag älskar dom, hur viktiga de är för mig, och jag kan bara hoppas att de kan återfå förtroendet för mig och vilja leva med mig.. Det är min främsta prio just nu..

Men just idag, tänker jag inte göra annat än att sakta ta in att en av mina bästa vänner nu lämnar jordelivet.

Ha det bra!

Hanna

The botten is nådd~

Standard

Kom inte på någon bättre titel.. Men idag bröt jag ihop.. Började gråta & kunde knappt sluta..

Jag är så extremt less på att vara TRÅNGBODD!

Att byte efter byte blir en besvikelse, att folk drar sig ur, vuxna sitter i sina Femmor utan barn och behöver inte den strl på boende..
Men här, i Axelsberg, har de flesta femmorna uthyrningsrum, och äldre bor kvar och hyr ut ett rum med egen ingång och får på så sätt lägre hyra än oss..
Visst, jag har ingen talan om vad gamlingarna bor i för storlek på lägenhet, men när så många barnfamiljer just i Hägersten behöver större och det är helt omöjligt att få det, då blir jag störd.

Idag bara brast det. Sigge fick sova knappt 15 minuter på förmiddagen för att dom andra barnen väsnas (leker högt, kastar saker, smäller i dörrar osv) och jag blev så ledsen när jag skulle söva om honom, kände att ingenstans hos oss kan någon, varken barn eller vuxen, stänga en dörr om sig o få liiite egentid, eller lugn o ro. Vi går allihopa på varandra. Vi går på varandras nerver. Det finns lixom ingen glädje kvar.. Tänker ibland helt tokiga o galna tankar, om hur jag kan lösa problemet. Jag är så less… Så jävla less.

Jag vet inte hur länge till eller hur mycket till jag orkar. Och det är hemskt att känna såhär, ingen glädje, ingen tröst, ingen lösning.. Men ibland finns kanske bara en utväg.. Vem vet egentligen?

Nu har jag iof legat i en 120 säng med minst 1 barn (ibland både E & S) bredvid mig varje natt i ca 8 veckor, och det har tagit på mig det oxå. Inga hela nätter med sömn. Sigge vaknar för att jag stör honom när jag vänder mig, Ebba vänder & vrider & snurrar, väcker oss alla.. Det märks nu att jag antagligen har ganska stor brist på sömn och min ptsd (posttraumatisk stressyndrom) gör sig påmind.. Det plus ADHD.. Plus problemen med sköldkörteln.. Jag borde inte ens finnas.. (ironi)

Jag känner bara hur maktlösheten börjar helt att ta över mig, äta upp mig inifrån, ta över min hjärna & inte lämna några känslor kvar. Jag blir likgiltig. Skiter snart i allt.

I nästan 9,5 år har jag kämpat med byten. Många lägenheter har legat fel för min man. Andra har haft andra fel, avstånd osv. Medans jag skulle ta nästan varsomhelst bara den är större! Bara minst 1 rum till. Längtar efter ett sovrum utan massa barn i, ett andrum..

Fy, nu blev jag ju ännu deppigare..

Robert har tvättat hela förmiddagen, jag tog över vid 18 tiden, passade på att tvätta våra sängkläder och bäddade rent till Max, Ebba & Sigge. Fick samtidigt ändå de gamla sängkläderna tvättade, ganska skönt, slippa fylla upp tvättkorgen direkt..

Kan ändå visa bild på mina nya skor. Varför dom är rosa har jag svårt själv att begripa, men så himla sköna. Och ibland behöver nog alla tjejer ett par rosa skor 😂

Ha de gott!

Puss

Usch~

Standard

Vad sent det blev idag.. Fick äntligen tid för att fixa mina naglar! Som jag längtat! Och fina blev dom! Dock går dom i rosa och det är inte riktigt min färg. Men kände att mörkblått inte passade till sommaren. Får se hur länge jag står ut. Kanske får tid inom kort att fila om och lägga blått ändå 😂

Vi har Saras kompis Jossan här på landet med oss.. Så himla ödmjuk o go tjej. Vi har haft super kul allihop idag. Åkte till favoritbadet och badade och hade picknick. Så härligt! Och Max som förut var livrädd för att åka båt älskar att åka nu! Tjatar nästan om att få åka 🤗
Imorgon em åker vi hem. På måndag ska Sara o jag på dagskryssning med Bettan & Felicia. Ska åka Vikings nyaste båt Grace, den ser väldigt fin ut på bilderna så det ska faktiskt bli roligt. Och dagskryssning kostar ju typ ingenting! Resan är hur billig som helst, och man behöver ju inte nån hytt när man åker och sen är det typ lunch som kostar. Lite mini-semester med vänner, alltid lika uppskattat & spännande.

Nästa vecka har jag lyckats fixa så jag får låna bil och släp så jag kan hämta mitt traktordäck. Sen börjar ju naturligtvis det jobbiga, såga, gräva, köpa plast och samla sten.. Men det ska bli kul iaf :). Att få se om det blir något!

Visst är det kul med alla olika text strl man nu kan ha på bloggen?? 😂😂 Vet att jag e skitjobbig, men det skiter jag i!! Jag har iaf roligt!!

Ska se nu om mobilen samarbetar och jag kan få ut lite bilder från vår picknick dag 🙂

Hmmm.. Fortare än vanligt gick det, men alla laddades ju inte upp! SKITPÅREJ WordPress 👎🏼

Nu känner jag av immon, dags att sova. Glömde ta mitt melatonin och propavan, så fick bli en nödlösning med imovane idag.. Ikväll… Nä.. INATT!

GodNatt!!!!

Puss Kram

Blöder igen~

Standard

Så trött på det här jävla snittet nu.. Blöder från mitten av det nu igen! Fan! Tycker det är så sjukt jobbigt. Det blir verkligen psykiskt påfrestande när det kommer blod/kladd från snittet. Ena sekunden har jag panik och tror att jag håller på att spricka andra sekunden vill jag googla allt om kejsasnitt & infektioner och annan skit. Men än så länge har jag lyckats hålla mig ifrån google! Jag skulle bli helt paranoid om jag började söka upp info.. Men är verkligen så less på den här oron som kommer med ett snitt. Just nu önskar jag att jag hade kunnat fött normalt. Men då kanske inte Sigge funnits..

Idag körde vi ut en madrass till landet. Skönt att bli av med den från vardagsrummet. Imorgon hoppas jag att min kära make kan bära ner sängstommen i grovsoprummet. 

Här kommer bild på Max & Sigge 


Världens sötaste & snällaste småkillar💙

Har absolut inget roligt att skriva om så nu lägger jag ner!

Puss

Stormar~

Standard

Jag kan inte låta bli att tycka att det är så himla mysigt när det blåser och stormar ute som det gör nu. Det knäpper i fönstrena, viner utanför och jag bara älskar det! Tycker det är skitmysigt med höst! Det är min favoritårstid helt klart! Älskar löven som skiftar färg, blåsten, svalare temperatur och solen som kan skina på sitt kalla sätt, det blir lixom vackert. Regn är väl inte så jättekul kanske, men slipper man gå ut eller har bra kläder är ju det okej oxå. 

Imorgon är det fredag och Smarre är ledig från dagis! Är nog ganska perfekt då han just nu ligger bredvid mig på soffan och hostar lungorna ur sig & kräks upp slem 😟 & jag hittar inte hans astma medicin!! Får hoppas att han kryar på sig ordentligt under helgen. Han har klarat sig förvånansvärt bra sen han började på dagis igen efter semestern. Har gått nu 2-3 veckor utan att ha varit sjuk. Innan sommarlovet gick han en vecka, sjuk en vecka osv. Så har det varit sen hans inskolning. Får hoppas att det vänder nu och han åtminstone får gå några veckor mellan sjukdomar. 

På måndag är tanken att R och jag ska möblera om här hemma. Vet inte riktigt hur det ska gå till, vet bara att det måste gå till” på något sätt. Vi ska byta rum med Sara & Noel. Vi behöver det större rummet nu då vi snart ska sova 5 i vårt rum. Max & Ebba sover i egna sängar, och i vårt rum nu får vi inte plats med vår, deras två och en spjälsäng. Tråkigt men ett nödvändigt ont vi måste göra. En stor nackdel med att vara trångbodda och något som stör mig så jävla mycket!! Att vi inte bara lyckas få ett byte till större?! Hur svårt ska det bli lixom? Tycker att någongång ska det väl vara vår tur, men jag har börjat tvivla på att ”någongång” kommer att inträffa. Jag har gett upp! Så, iaf på måndag är tanken att byta rum, kommer bli sjukt jobbigt och tungt för min kära make då jag inte kan eller får göra någonting tungt. Men jag ska hjälpa till så mycket jag bara kan ändå. Blir en rejäl rensning här hemma, vi kommer nog fylla grovsoprummet med massa skit. Det är väldigt skönt att få rensat, om än tråkigt att göra. 

Sara har haft studiedag idag och även imorgon. Idag klev hon upp ur sängen vid 12.30 typ, käkade frukost, försvann in på rummet till 15, då kom hon ut och sa att hon skulle gå till kompis.. Tonåringar alltså. Ett jävla humör och temperament har hon lagt till med oxå, kan verkligen explodera och gråta för nästan ingenting. Men det går väl över….Om 10 år!!

Noel blev klippt av Nina igår. Blev så snygg så, syns i hans ansikte att han börjar bli lite ”äldre”.. Nästa vecka erbjöd sig Nina att hjälpa mig med min utväxt, att lägga några folieslingor. Så himla snällt. Ska ev klippa Max då oxå🙏🏻 och det behövs verkligen! 

Dags att börja göra i ordning för natten nu, flaskor, kolla blöjan på Ebba, få in kidsen i sina sängar, borsta tänder och själv krypa ner.. Det tar sin tid.. Så, Godnatt på er! Hoppas ni myser av höststormen som drar förbi & att ni sover gott inatt! 

Puss // Divan DeLux

Graviditeten 2016~

Standard

Nu är jag (vi) inne på slutspurten, vi är nästan i mål. Snart kan jag röra mig mer normalt & det kommer vara fantastiskt! 

Sammanfattningsvis så har den här graviditeten bara ”varit”. Jag har inte njutit direkt, har inte haft tid. Det har varit så mycket med dom 4 barn vi har ich tiden har ibland spurtat iväg och ibland stått helt still. Jag mådde ganska mycket illa ända fram till vecka 22-24. Jag har även haft flera tillfällen senare i graviditeten då jag kräkts helt utan förvarning. Tidigt började jag få ont. Väldigt ont i bäckenet, det är väl inte så konstigt med tanke på att det här är tredje barnet 3,5 år som växer i mig. Fogarna är väl helt utslitna 😮 Jag har varit väldigt deprimerad. Kännt mig ledsen, nere och haft mycket ångest. Kännt panik inför Baby5’s ankomst, rädd att jag inte ska älska det här barnet (sjuka tankar jag vet) ,oro över vår boende situation, hur ska vi få plats(?), kommer tiden räcka till(?), kommer jag att hålla ihop som människa & fembarnsmamman(?). 

Ja, det har varit väldigt mycket oro. Oro som jag har valt att inte prata med någon om. Jag har inte delat mina tankar med min äkta hälft, inte mamma, inte närmaste vänner. Jag har knappt yppat ett ord om oron, utan valt att hålla allt inom mig. Det är ju fel! Samtidigt som det är ”fel” att inte vara sjukt lycklig ich glad över en graviditet, inte längta efter bebisens ankomst, inte längta sig sjuk efter sitt ofödda barn.. Så när jag då kännt som jag gör, har jag valt att lägga locket på.. Trott att om jag inte nämner det finns det inte! Är ni med på hur jag menar? 

Nu är det svårt att förneka att snart finns ingen återvändo. Snart ska den här bebin ut. Det skrämmer mig! ÅngestDeLux! 

Jag är livrädd. Jag vill inte föda! Jag vill stoppa tiden helt! Jag vill känna kärlek till det här barnet NU, iaf känna någonting.. 

Våra 4 barn har jag alla längtat efter, redan när de legat i magen! Jag har njutit av att vänta barn, njutit och kännt mig så stolt över minsta spark & buff. Blivit kär i barnet redan då de legat och grott i mig. Varför är det inte så nu? Kan kärlek ta slut? Har jag förbrukat den? Vafan gör jag för fel? 

Tidigare graviditeter har jag tyckt att det är superkul att fota magen! Filma rörelser osv. Jag har en magbild som jag typ tvingade mig att ta idag. Bara för att ha till babyboken.. kanske går det åt rätt håll känslomässigt om jag nu tagit en magbild? Jag tänker ju ändå på baby5’s babybok.. 

Måste väl vara ett friskhetstecken oxå att jag nu skriver ner hur jag känner? Har inte sagt ett ord till ”mina” barnmorskor heller.. Har ju haft så många olika & inte kunnat känna förtroende för någon direkt. Nu har jag träffat en o samma iaf 3 ggr, på hela 9 månader.. samtidigt är det skämmigt att känns som jag gör.. 

Här är iaf en bild på magen.. 


Tack för att du läste. 

Hej!